Kiladalen

Tävlingen igår gick bra. Fast det tyckte inte domaren.. Jag har tävlat väldigt mycket, och detta är den konstigaste bedömning jag varit med om. Men det är en bedömningssport så.. Denna dag är dock bara att skaka av sig, inget att ta åt sig av någonstans. Vi blev iallafall rättvist bedömda i torsdags, på programridningen!
Sammy gick hur som helst som en klocka, gjorde allt man kan önska. Han var hur stadig och lydig som helst, inte en enda miss. Tyckte att han var lite seg, men det var inget som syntes.
Vi hoppas på en mer rättvis bedömning nästa tävling :)
Bilder från tävlingen kommer snart.

Tävling

Klockan ringde 04.45 och nu sitter jag och äter frukost. Håret är prydligt uppsatt i en knut och sakerna nerpackade. Om en kvart kommer mamma och hämtar mig och Pontus så åker vi till Flättna och finputsar det sista på Sammy. Han badade igår så han har faktiskt haft täcke i natt (enda gången han har täcke är när vi ska åka nånstans nästa dag). 06.50 lastar vi, hämtar hästskötar-Elin och åker mot Kiladalen! Återkommer med uppdatering om resultatet ikväll, håll tummarna!

Programridning

Igår var vi (jag, Sammy och våran trogna hästskötare Elin) på Ingelsta och red upp LB:2 för en domare. Regnet öste ner och banan var en enda gegga. Trots det skötte sig Sammy alldeles utmärkt! Han stod emot litegrann i de ökade gångarterna, men det har jag full förståelse för med det underlaget. Resultatet blev 66% vilket är helt okej! Idag var ponnyn jättetaggad trots att vi bara skulle jogga lite lugnt. Det känns bra inför söndagens tävling.

Inte långt kvar..

Nej, nu smäller det snart. Vi ska tävla om en vecka!
De senaste dagarna har jag bytt ut stångbett och jodhpursbyxor mot tränsbett och ridstövlar och tränat program. Och herregud vilken häst jag har, han bara flyger fram!
När jag kom in efter ett ridpass häromdagen sa en av mina elever bara: "Fyfan vad bra ni är Maja!!". Sånt värmer!

Söndag den 25e ska vi alltså till Kiladalen och rida en LB:2. Nu på torsdag ska vi till Ingelsta och rida samma program på en programridning. Ska bli så himla kul!

Jag och Sammy - Stolta Distriktsmästare

Fantastiska häst

Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag älskar min Sammy! Vi har haft det helt underbart ihop senaste tiden. Jag har haft min prins i snart åtta år, och vi har gått igenom en hel del ihop. Sammy var väldigt reserverad och rädd när jag fick honom, men har hela tiden, om än väldigt långsamt, kommit ut ur sitt skal mer och mer.

Förra året var ett väldigt jobbigt år för mig, det började med att jag blev överfallen och rånad av beväpnade män på väg hem en natt, och sedan slog något helt fel i huvudet. (Jag kunde inte hantera en sådan händelse, då jag redan var i riktigt dåligt skick psykiskt. Hade bl.a. ätit antidepressiva sedan jag var 16 år gammal) Jag var totalt bortom all kontroll i flera månader, och var på psykakuten mer än en gång under sommaren. Till slut hade jag slagit i botten så hårt, att de enda alternativ jag hade var i princip att avsluta livet eller faktiskt börja klättra uppåt på något sätt. Jag har väldigt svaga och suddiga minnen från denna tiden, men någon gång gick jag med på att byta ut mina antidepressiva mediciner mot Eddy Bloms homeopatmediciner. Någon månad efter att jag börjat med dom så började min livslust så småningom komma tillbaka. För det har jag både mina nya mediciner, mina fantastiska underbara föräldrar, min pojkvän och såklart hästarna att tacka.
Resan uppåt var inte lätt, men det gick sakta framåt, med en del bakslag såklart. Idag, åtta månader senare mår jag bättre än någonsin, bland annat är min ångest, som varit en daglig följeslagare sedan jag var fjorton, helt borta! Det är helt fantastiskt..

Jag har velat mycket fram och tillbaka om jag skulle skriva något om detta i bloggen, och det är med darrande händer och tårar i ögonen som jag gör det. Men jag kom fram till att jag vill dela med mig lite av mina problem, för kanske kan det hjälpa någon. Även om det känns som att livet är slut och meningslöst, så finns det vägar därifrån! Och det är okej att må dåligt och att inte orka, man är lika bra ändå!
Det jag vill komma fram till är att jag utvecklats så mycket senaste halvåret, att det känns overkligt ibland. Jag har fått så mycket nya kunskaper och blivit så mycket klokare. Och det jag egentligen ville komma fram till är att det känns som att jag och Sammy utvecklats ihop. Han och jag har ett starkare band än någonsin och han har kommit ut ur sitt skal mer på denna tid än han gjort på flera år.
Denna känsla värmer i magen hela tiden, det är som att vi håller på att bli ett, Sammy och jag.

Jag och min finaste i vintras

Equiterapeutbesök

Idag kom äntligen equiterapeuten till Sammy. Hon kunde konstatera att han hade en liten låsning i bäckenet (halkat och spänt sig i hagen) som vandrat bakåt och satt sig där jag sett att han varit spänd.
Hon pysslade och knakade ett bra tag, det är jättehäftigt att se Linda arbeta, hennes händer rör sig över hästens kropp konstant! Hon förklarade hela tiden vad hon gjorde och hur jag kunde göra lite övningar själv för att underhålla det. Under tiden hon jobbade såg man hur Sammys hållning blev bättre (han har varit mer svankig och "överbyggd" bak pga låsningen) och ryggen kom upp igen.
Jag ska arbeta honom vid handen ett par dagar, och sedan sätta igång lugnt med ridningen igen. Äntligen!

Sammy för någon vecka sedan

När Sammy har vilat så har jag haft mer tid att rida Diablo, och det har gått riktigt bra! Vi har blivit väldigt samspelta och trivs kanon ihop. Myskillen.
Undervisade en av mina elever för första gången i år efter vinteruppehållet i söndags och även det gick riktigt bra. Jag har så himla mycket att ge nu känner jag, har verkligen gjort egna framsteg det senaste halvåret och kan ännu bättre sätta ord på det jag ser.

Hopphäst

Ja, idag hoppade Diablo för tredje (tror jag) gången i sitt liv. Han skötte sig så exemplariskt som man kan önska, så himla duktig! Han stannade inte en enda gång, kunde hoppa i både trav och galopp, och taxerade alldeles utmärkt, kom bara fel någon gång. Duktiga häst!

Här kommer bilder från hoppningen (film kommer snart);

April april..

Jag är så enormt lättlurad, Pontus ringde i morse när jag jobbade i stallet och lät helt förstörd när han berättade att hans rektor hade slängt ut honom från skolan. Då rektorn är lite märklig så gick jag på det direkt och var på väg att sätta mig i bilen för att åka och skälla ut rektorn, precis när Pontus säger "kommer du ihåg vad det är för datum idag?". Ha ha. Jättekul.
Jag går verkligen på allt! Är ni likadana?

Lite uppdatering på hästfronten;
Sammy vilar igen/fortfarande. Svullnaden har gått ner väsentligt med massage, men vill inte försvinna helt. Så Equiteraput Linda Söderberg kommer ut nästa vecka, ska bli jätteskönt! Därför har det inte blivit någon ridning, men desto mer lek och träning från marken. Häromdagen kunde jag för allra första gången leka med Sammy i trav! Tidigare har han bara stannat och blivit rädd och inåtvänd när jag försökt springa löst med honom, men nu sprang han verkligen och busade med mig. Det är ett jättestort framsteg för oss, för mig visar det att han vågar öppna sig för mig mer. Härligt!

Diablo går kanonbra just nu. Han hade en liten växtperiod nyligen, och kom ur den och hade verkligen växt även psykiskt! Ridningen är så rolig, han är så himla samarbetsvillig den hästen. Galoppfattningarna sitter för det mesta helt perfekt, och han har så himla lätt för samling!

Melissa är pigg och glad. Mamma berättade att de då och då får till några steg i passage!

Imorgon är det kurs på Ökna, ses vi där?
Men nu står stallet på schemat igen. Pontus och jag åker och bygger upp lite hinder och..(trumvirvel) hoppar med Diablo!!