31 oktober 2010

Lite tankar om 'Den klassiska ridkonsten' av Alois Podhajsky

Jag har nu kommit en bit i boken av Podhajsky. Jag sitter var och varannan minut och hummar igenkännande, då en stor del av det han skriver återkommer i den Akademiska Ridkonstens lära. Jag har nedan valt ut några stycken ur boken som jag tycker är särskilt kloka.

Det dagliga arbetet delas upp i olika långa arbetsrepriser som avbryts av vilopauser. De enstaka arbetsrepriserna får inte vara för långa, hästen skall vara lika livlig i stegen vid slutet som den är vid början. Ryttaren måste avsluta övningarna vid rätt tid och inte först då hästens svaghet tvingar honom till det.
-På detta sätt lägger jag upp mina ridpass varje dag. Vilopauserna består antingen av skritt på lång tygel, eller stillastående på lång tygel. Ett ridpass varar mycket sällan mer än 30 minuter, inklusive vilopauser.

Huvudställningen är beroende såväl av utbildningsgraden som av hastigheten
i rörelsen. Den är även beroende av hästens kroppsbyggnad, då hästar med kraftiga halsmuskler och trånga ganascher måste övervinna vissa svårigheter och först efter ombildning av muskulaturen kan efterkomma ryttares vilja. Dessa hästar måste ges mer tid i sin utbildning.
-Detta med trånga ganascher pratade Bent om när vi var där en vecka i somras, att dessa hästar måste få gå i en öppnare form, och, som det står skrivet ovan, få mer tid på sig i utbildningen. Vi har ett alldeles eget exempel på detta, då Diablo är en sådan häst.

Böjningen ökar hästens smidighet och därigenom skicklighet och bekämpar stelheter. Den kan utföras antingen åt sidan eller i längdriktningen. Böjning i sidled är den som är lättast för hästen att utföra och utgör därför det första steget i böjningen. Böjningen i sidled består av en konstant böjning från nacke till svansrot. Revbenen i innersidan blir därvid något sammanpressade och bålen välver sig åt den yttre sidan. Denna böjning krävs i olika grad vid ridning av volter och vändningar mm. För att hästen skall kunna utföra dessa övningar, inte bara smidigt och med rätt understödd tyngdpunkt, utan även i fullkomlig jämvikt krävs emellertid att hästen även vid ridning på de raka linjerna på ridbanan är lite böjda i inre sidan, så att hästen går “rakt böjd” på ridbanan.
-Detta är ju verkligen något som återkommer i den Akademiska Ridkonsten, att böjningen är en oerhört viktig del i ridningen.

Liksom varje idrottsman lägger särskild vikt vid uppmjukning av alla muskler och leder innan det egentliga arbetet börjar, så skall även ryttaren genom böjningar först lösgöra hästen innan han kräver svårare övningar av den.
-Återigen, böjningen är mycket grundläggande.

Ryttaren ska hjälpa hästen att förstå honom. Det betyder att hästen aldrig får bli rädd för hjälperna och att ryttaren måste uppbringa tillräckligt med tålamod tills hästen förstår honom riktigt. Han måste exakt känna till hjälpernas art och verkan och använda dem konsekvent utan att visa sitt ev. dåliga humör. Att konsekvent kunna följa dessa fordringar hör till de dygder en bra och framgångsrik ryttare måste besitta.
-Jag fastnade verkligen för detta stycke. Att det är vår plikt att hjälpa våra hästar att förstå oss är något varje ryttare bör ha i åtanke, när hästen inte gör som vi tänkt oss.

Längre än så har jag inte kommit i boken, jag föredrar att läsa kortare stunder åt gången, och även gärna gå tillbaka och läsa samma stycke en gång till, för att verkligen ta in vad som står.

Podhajsky med hingsten Maestoso Mercurio
Bild härifrån

Överraskning

Idag kikade jag in på http://horsebalance.blogspot.com, en blogg som tillhör den otroligt duktiga Norah Kohle, och vad hittar jag där, om inte reklam för min egen blogg! Jag blev hemskt glad, tack så mycket! :)

Senare ikväll tänkte jag skriva ett lite längre inlägg om lite iakttagelser från Den klassiska ridkonsten. Mycket intressant läsning för övrigt, har ni inte läst den än, så gör det!

28 oktober 2010

Vilken känsla!

Idag när jag satt upp på Sammy för första gången efter ett par dagars sjukdom var jag full av inspiration efter all läsning av Podhajsky och andra ridkonstrelaterade texter och videos. Istället för känslan av "vi har så mycket problem och går bara bakåt i vår utveckling" som funnits där en lång tid så kände jag istället att "Fan, jag kan ju det här och är faktiskt duktig!"
Och vilken skillnad! Sammy var lösgjord och fin även i högersidan redan i skritt, det som varit så motigt den senaste tiden. Skolorna flöt på och jag kunde samla honom enbart för sätet, utan att lägga an spöt vid svansen, som han annars brukar behöva som hjälp. Det var så härligt och det var med ett leende jag red runt i vår äppelträdgård (som får agera ridbana innan denna är anlagd) vill jag lova!
Sedan jobbade vi med att styrka det där högra bakbenet som är svårt just nu. Red på ett fyrkantspår i trav i höger varv och samlade på ena långsidan, red fram och ner på kortsidan, för att sedan rida in i en höger öppna på den andra långsidan.
Efter några gånger bytte vi varv och red likadant fast vänster sluta där vi tidigare gjorde höger öppna. I slutan var det jobbigt och han tappade lätt takten, så då ökade jag tempot en aning för att det skulle flyta på lite bättre, då blev det lättare!

Jag ser riktigt fram emot morgondagens ridpass, hoppas på en lika bra känsla då!

Jag och Sammy på kurs för någon månad sedan, på väg in i en sluta

27 oktober 2010

Fyra katter är fler än tre hästar

Jag gick och blev sjuk när jag hade lektioner i måndags, så idag har jag bara varit hemma bortsett från en stund när jag var och hämtade vår andra stallkatt. Nu bor här fyra katter på gården; Mina och Pontus katter Casper och Mira, samt stallkatterna Molly (Miras mamma) och Axel (Miras halvbror). De är så otroligt mysiga alla katterna, jag är verkligen mer kattmänniska än hundmänniska har jag upptäckt efter några år med katter!

Nu är det snart sovdags, ska läsa lite i Alois Podhajsky's "Den Klassiska Ridkonsten" först. Hela boken finns att läsa HÄR.

Utfodringstips

Någon önskade lite tips på hur man kan lösa utfodringen när hästarna går på lösdrift, så jag tänkte berätta om hur vi gör och vad det finns för alternativ.

Havre och lusern ger vi hästarna i plastbaljor ute i hagen, supersmidigt och bara att skölja ur efteråt. Detta får de två gånger per dag och det tar inte många minuter per gång:

Hö får de såhär:

Ta en lastpall och sätt dit två pallkragar, snickra ihop dessa med pallen så att hästarna inte kan lyfta bort dem, så har du en bra låda att lägga foder i.
Förut la vi höet direkt i dessa lådor (innan hästarna hade fri tillgång på hö). Nu med fri tillgång behöver ätandet begränsas till viss del och då är dessa hönät HÄRIFRÅN alldeles utmärkta!
De finns i olika storlekar och i den storlek vi valt får man plats med en vanlig liten höbal.
Obs! Tänk på att knyta fast nätet i lådan, annars är det stor risk att hästarna drar iväg med nätet och lägger det i leran eller någon annan olämplig plats för foder.

Jag tycker att det är viktigt att ha tak över hästarnas hö, så att det håller sig fräscht, särskilt om man har en stor rundbal med hösilage, som står ute länge.
Exempel på tak kan vara:
-Inne i ligghallen om måtten tillåter
-Under ett träd
-Bygg ett litet utstickande tak från ligghallens vägg

Andra lösningar för utfodring av höet kan vara:
-Höburar
-Foderbord med tak
-Upphängt hönät

Tänk på att det bästa för hästen är att äta så nära marknivå som möjligt, så har man möjlighet till det är det den bästa lösningen!

Försök även ha vattnet på en annan plats än fodret, så att hästarna rör på sig. Tänk även på att hästarna inte gärna dricker om vattnet är iskallt. För att slippa springa med varmvatten i hinkar flera gånger om dagen under vintern finns eluppvärmda vattenkar att köpa hos thermobar.se och en lite billigare variant hos bole.se.

Om det blir lerigt i hagen runt utfodringsställena så är Paddex ett superbra grus att lägga där. Det packar sig och är lätt att hålla rent utan att gruset följer med. Se mer info om Paddex HÄR.

Hoppas ni som har eller funderar på lösdrift fick lite tips och råd nu!

26 oktober 2010

Svenskt Avel- och Sportchampionat 2010

Tidigare idag satt jag och tittade lite på ritter från Svenskt Avel- och Sportchampionat som hölls i Flyinge tisdag till söndag förra veckan. Vissa klasser finns filmade och finns att se HÄR.
Till en början blir jag alltid lika förskräckt över att det ens är tillåtet med 3-årstester. Hur många 3-åringar som visas upp på denna tävling tror ni är lika fräscha när de är 15 år, 20 år? En 3-årig häst är bara bebis och ska knappt vara hängd på, det är min bestämda åsikt!

Jag skrev ner en liten lista med saker som jag reagerade på när jag satt och tittade:
  • Alla hästar i de ritter jag såg gick ganska kraftigt bakom handen. Oavsett om det var en 3-åring eller en 6-åring.
  • Säkert hälften av hästarna jag såg gick med öppen mun som en reaktion på att ryttaren hängde i tyglarna för glatta livet bland annat på grund av...
  • ...de extrema gångarterna. Jag tycker att aveln börjar gå till överdrift med detta bensprattel. Titta bara på t.ex. Totilas, det är inte dressyr, det är cirkuskonster!
  • De 3-åriga hästarna gick i mycket kort och hög form. Citat från Ridsport: "Dagens ord förkortas KIF och betyder "kort i formen", vilket var ett vanligt uttryck från domkollegiet." Men ändå rider alla sina hästar så? Var blev det fel?
  • Hästarna rids så mycket på yttertygeln att de går utåtställda i hörnpasseringarna och vissa hästar gick faktiskt utåtställda även på volten.
  • Alla ryttare sitter i stolsits.
  • De 3-åriga hästarna går kraftigt bakom handen även när de ska söka sig fram och ned.
Nu ser jag själv att jag verkar väldigt negativ, men för mig är detta så pass allvarliga fel, som jag tror kommer att förstöra dessa fina hästar, att jag måste göra min åsikt hörd någonstans!
Var det någon som var i Flyinge och tittade? Eller någon som kikat på ritterna över internet? Hur ser ni på denna sorts ridning?

25 oktober 2010

Trött men nöjd

Ikväll har jag varit iväg och haft två lektioner samt ridit två unghästar. Allt gick riktigt bra och både hästar och elever skötte sig fint!
Jag tänkte mest bara meddela att jag lever, men nu går ögonen i kors så det är sovdags för min del. Imorgon tänkte jag försöka knåpa ihop något mer intressant inlägg, någon som har något förslag på ämne?

22 oktober 2010

Att ta sig över svårigheterna

Igår och i natt föll den första snön hemma hos oss. Och ännu ligger det faktiskt kvar ett tunt lager snö på marken. Jag tycker det är lite mysigt, men min katt Casper tycker det är äckligt och vill in och skaka av sig om tassarna.

Ridpasset igår började som så många andra den senaste tiden; Sammy var inte helt lösgjord, utan lite spänd och tittig istället. Jag red runt på samma sätt utan någon förbättring en liten stund när jag insåg - jag låter det ju vara såhär hela tiden, jag tar aldrig igenom någonting, utan nöjer mig med det halvdana. Jag sa åt mig själv att så kan jag ju inte hålla på om jag vill komma någonvart, så jag började fundera:
1. Vad kan jag göra hos mig själv för att göra mig bättre förstådd av Sammy?
2. Hur kan jag hjälpa Sammy att ta sig över de svårigheter han känner finns för att bli helt lösgjord?
På den första frågan blev svaret att jag skulle tänka på mina händers position; bli inte yvig i rörelserna, och lägg inte ner händerna mot manken så att de blir stumma och okänsliga.
Den andra frågan klurade jag över en liten stund, och kom fram till att inget blir bättre av att harva runt i skritt när han ändå inte vill släppa efter där, så vad hjälper då? Jo samling i trav! När jag kommit på det började jag samla några steg, för att sedan rida på framåt - nedåt några steg, för att sedan samla igen och fortsatte så. Mycket riktigt så släppte svårigheterna efter bara en liten stund!
Resten av ridpasset gick bättre än det gjort på mycket länge och det var med en härlig känsla som vi skrittade hemåt igen.

21 oktober 2010

Long time no see

Som ni märkt har uppdateringen lyst med sin frånvaro här den senaste månaden. Det har hänt väldigt mycket den senaste tiden och varken tid, lust eller ork att blogga har infunnit sig.
Dock tror jag nu att jag vågar säga att jag är back on track igen! Jag har fått jobb, inspirationen med hästarna har kommit tillbaka och livet känns i allmänhet lite lättare igen.
Jag hoppas att ni är några kvar som fortfarande kikar in här, för nu är jag verkligen sugen på att börja skriva igen!

Jag och ponny i somras