Vilken känsla!

Idag när jag satt upp på Sammy för första gången efter ett par dagars sjukdom var jag full av inspiration efter all läsning av Podhajsky och andra ridkonstrelaterade texter och videos. Istället för känslan av "vi har så mycket problem och går bara bakåt i vår utveckling" som funnits där en lång tid så kände jag istället att "Fan, jag kan ju det här och är faktiskt duktig!"
Och vilken skillnad! Sammy var lösgjord och fin även i högersidan redan i skritt, det som varit så motigt den senaste tiden. Skolorna flöt på och jag kunde samla honom enbart för sätet, utan att lägga an spöt vid svansen, som han annars brukar behöva som hjälp. Det var så härligt och det var med ett leende jag red runt i vår äppelträdgård (som får agera ridbana innan denna är anlagd) vill jag lova!
Sedan jobbade vi med att styrka det där högra bakbenet som är svårt just nu. Red på ett fyrkantspår i trav i höger varv och samlade på ena långsidan, red fram och ner på kortsidan, för att sedan rida in i en höger öppna på den andra långsidan.
Efter några gånger bytte vi varv och red likadant fast vänster sluta där vi tidigare gjorde höger öppna. I slutan var det jobbigt och han tappade lätt takten, så då ökade jag tempot en aning för att det skulle flyta på lite bättre, då blev det lättare!

Jag ser riktigt fram emot morgondagens ridpass, hoppas på en lika bra känsla då!

Jag och Sammy på kurs för någon månad sedan, på väg in i en sluta