I'm alive!

Hej! Och God Jul lite i efterskott! Hoppas ni inte saknat mig allt för mycket, jag har varken haft tid eller ork att uppdatera den senaste tiden. Mycket har hänt, eller ja, det har varit stora omställningar om inte annat. Jag och min pojkvän/sambo gick för en tid sedan skilda vägar och sedan dess har det varit lite svårt att komma in i nya rutiner och hitta tid till annat än jobb, hästar och hemmet. Jag har heller inte ridit så mycket utan mest bara umgåtts och lekt med Sammy den senaste tiden. Så får det vara ibland och det är skönt att inte känna någon press att jag måste rida heller - orkar jag inte så orkar jag inte.
Julen var mycket trevlig och firades med familjen här på Jäder för första gången. På juldagen gick jag ut och träffade vänner och hade det riktigt roligt!

Har ni haft en trevlig jul allihopa!

God Jul och Gott nytt år önskar Diablo och resten av Jäders invånare!

Klantkatt

Till att börja med ber jag om ursäkt för att uppdateringen är så usel just nu, jag jobbar mycket och är så trött att ögonen går i kors när jag kommer hem.
Så till dagens stora händelse: Jag har klättrat ner kanske 3 meter i en foderficka inne i spannmålstorken och hämtat upp Mira som nog suttit där minst ett dygn. Hon gick ut i tisdags morse och kom sen inte tillbaka på kvällen, men jag blev inte så orolig, då hon brukar försvinna iväg till en lada med massor av möss i hos golfklubben, så jag väntade. När hon fortfarande inte kommit igår kväll blev jag orolig och bestämde mig för att ge det en natt till, och sedan ringa golfklubben idag och be dem låsa upp ladan så jag kunde leta efter henne där inne. Innan jag hann göra det letade jag och pappa igenom byggnaderna på gården, och när vi kom till spannmålstorken började hon skrika för full hals när hon hörde min röst; "KOM OCH HÄMTA MIG, JAG ÄR INSTÄÄNGD!" skrek hon gång på gång. Det var inte mycket annat att göra än att klättra ner på de pinnar som fanns på kanten och sedan kravla sig upp igen med katten i famnen. Hon var omskakad men verkade må bra bortsett från ett litet sår på nosen.
Hon har inte haltat på hela dagen, men nu på kvällen började hon halta på vänster bak, hur kan det komma sig? Det borde väl inte vara så allvarligt om hon inte visat något tidigare under dagen? Om det inte gett sig i morgon efter lunch, när jag slutar jobbet, så åker jag till veterinären för säkerhets skull.

Håll tummarna för att knäppkatten bara är lite mörbultad, och inte skadat sig allvarligt..

Sammy mår bra och går även bra just nu. Han har börjat hitta ett helt annat tänk i samlingen och hittar egen energi på ett annat sätt. Härligt! Idag fick han dock vila, då kattjakt stod på schemat i morse, och sedan jobb hela dagen.
Nu är det sovdags för min del, lika bra att släpa sig till sängen innan jag somnar i soffan!

Älskar den här bilden på Sammy, han ser ut som en busig liten welshponny!

Svar

Jag har inte hunnit uppdatera på hela helgen, har jobbat både lördag och söndag och hade även en lång jobbdag igår, och varit helt slut när jag kommit hem. Men när jag varit borta har det ramlat in lite frågor i kommentarsfältet som jag tänkte svara på:

Hanna frågade: Jag blev tipsad och gjorde ett försök att beställa en sådan fårskinnsadel på en lokal hästbutik i våras, men det blev aldrig någon leverans. Har du med eller utan stöd på din? Jag rider en f.d. travare så jag gissar att det skulle underlätta med knästöd om jag beställer en sadel från Kaupre istället... men då blir det ju några hundralappar extra också.
Svar: Våran fårskinnssadel är utan knästöd, och jag tycker det fungerar utmärkt! Jag har inte provat den med knästöd så jag kan tyvärr inte säga om den ger ett bättre stöd.

Veronica frågade: 1: Hej! Jag undrar hur viktigt det är att rida med boots vid barfota? Jag har min barfota men har aldrig ridit med boots, visst blir det halt och ibland ömmar han. 2: I sommaras ömmade han en del på grusvägar så blir nog att köpa in boots då ist men räcker det med bara fram eller vad tycker ni?
Svar: 1: Jag använder bara boots när jag märker att hästen behöver det, till exempel om jag vet att jag kommer rida på ett underlag som hästen tycker är jobbigt, som grus eller liknande. På vintern har jag nästan aldrig det då snön är ett utmärkt underlag! Jag upplever sällan att det blir halkigt utan boots. 2: Jag har aldrig använt boots bak, och vet nästan ingen annan som gör det heller, så fram räcker alldeles säkert!

Therese frågade: Har ni provat brodda cavallo sportbooten? Den har ju tunnare sula så jag undrar hur det funkar.
Svar: Nej, sportbootsen förblir nog obroddade, mamma har ett par broddade cavallo simple boots som hon använder om det skulle vara halt underlag. Dock används de knappt vad jag vet.

Utrustningstips

Jag har fått lite frågor gällande utrustning och vad jag använder den senaste tiden så jag tänkte göra ett inlägg om lite vad jag använder (och skulle vilja ha) och vart det finns att köpa.

Boots: Jag använder Marquis Supergrip som finns att köpa HÄR. Det är en av de dyrare modellerna på marknaden just nu, MEN - de går att brodda i och ur, så man behöver bara ett par! Andra boots måste man oftast borra hål i för att brodda.
Mamma använder sig av Cavallo Sport Boots som finns att köpa HÄR.
Jag använde tidigare Easy Boots Epic men tyckte att de var svåra och jobbiga att få på. Många svordomar blev det.. Melissa har även ett par Cavallo Simple Boots, men dessa är väldigt klumpiga och osmidiga tycker jag.
Om ens boots skulle vara för stora finns det nästan alltid sulor att köpa till alla modeller, så att de blir lite mindre.

Sadlar: Melissa har en Ecuyer med läderbom från Deuber & Partner. Själv ska jag troligen köpa en Star-Trekk Espaniola när jag fått min sadel såld. Båda finns att köpa HÄR, HÄR och även på många andra ställen.
Jag använder just nu en barbackasadel från Horse Dream, som finns att köpa HÄR. Denna är superbra då det går att fästa stigläder i den och den är även ett mycket billigare alternativ än en sadel.

Schabrak: Jag tycker att de akademiska schabraken som Mias RS gör är helt outstanding; suverän passform och bra kvalitét. Dessutom kan man välja nästan vilka färger som helst på schabrak, kantband och passpoal. Finns att köpa HÄR.

Huvudlag: HÄR finns det underbart fina huvudlag. Jag tycker även att de rundsydda islandsnackstyckena från t.ex. Hööks är mycket fina. Just huvudlag finns det ju hur mycket som helst av, kommentera gärna var ni hittat just era!
Pannbanden vi använder kommer från GlenGordon och finns i de flesta ridsportaffärer.

Kapsoner: Vi använder oss av både longerkapsoner och semikapsoner (som man fäster i tränset) till våra hästar. Vi har bara kapsoner med kedja istället för fast järn, då det känns trevligare. Våra semikapsoner kommer HÄRIFRÅN, och longerkapsonen vet jag faktiskt inte, men det är en liknande som den som finns på denna sida. Kapsoner finns även HÄR.

Bett: Min erfarenhet är att de allra flesta hästar trivs bäst med stångbettet som heter Alta Escuela. Detta har varit slutsålt överallt en längre tid, men nu såg jag att Markus Holst ska börja sälja dessa i januari! Jag ska genast köpa på mig minst ett sådant till. Där finns i princip alla andra bett man kan tänkas vilja prova också.

En sida jag verkligen rekommenderar är Markus Holst's ridsportbutik. Där finns ett stort urval av det mesta och till mycket bra priser. Det är snabb leverans och skulle något vara fel får man alltid skicka tillbaka eller byta.

Hoppas ni fick lite tips och råd nu. Fyll gärna på med egna utrustningstips och köpställen!

Busgrabbar

En bra blogg?

Vad tycker ni kännetecknar en bra blogg? Är detta en bra blogg? Vad skulle ni vilja se mer/mindre av?
Själv tycker jag att en bra blogg är en blogg med intressanta, välskrivna texter med fina bilder. Jag tycker inte heller att uppdateringen bör ske varken för ofta eller för sällan. Två inlägg om dagen är ganska lagom enligt mig (trots att jag oftast inte skriver mer än ett om dagen själv..), annars hinner man ju inte läsa inläggen ordentligt. Jag tycker bara det är jobbigt med de som bombar med ett tiotal inlägg om dagen, jag hinner inte med!
Så, vad tycker ni? Vad kan jag förbättra?

Fina bilder ska det vara, och en bild på Sammy är alltid en fin bild!

Mamma

Igår fotade jag min lilla mamma och Melissa när de var ute och red. Något som kom att bli ett av deras bästa ridpass någonsin vad jag förstod! En himla tur att jag var ute med kameran just då med andra ord. Här kommer en massa bilder från gårdagen:

Visst är de tjusiga?

Att lära sig rida

Idag fick jag lite av en utmaning - Pontus har sagt ett tag att han vill lära sig rida på riktigt, och det är minsann inte lätt att sätta ord på de grundläggande saker gällande ridningen som man själv har sittandes i ryggmärgen sedan många år tillbaka. Men vi lyckades ganska bra och dagens uppgift bestod av att få till en rund volt och att få Melissa att hitta lite böjning och samtidigt följa med i hennes rörelser. De var så duktiga båda två! Melissa är en utmärkt nybörjarhäst då hon är så snäll och känslig samt så pass högt utbildad att man direkt får reda på om man gjort rätt eller fel.
Här kommer lite bilder på superekipaget!

Det blev inga kanonbilder idag, det var jättekonstigt ljus ute och jag orkade inte experimentera och hitta rätt inställningar - då hade jag missat hela ridpasset!

Det femte benet

Alltför ofta ser jag hästar, både i verkligheten och på bilder, som går och gapar så mycket som den hårt åtspända nosgrimman tillåter, som en direkt reaktion på att ryttaren håller så fruktansvärt hårt i tyglarna. Det gör mig illamående. Hur kan man någonstans tro och tycka att det är okej? Jag kan inte tänka mig vilken fruktansvärd smärta dessa hästar måste känna, och jag förstår inte hur dessa ryttare kan sova gott på nätterna. En häst ska gå med stängd mun, även utan nosgrimma! Nosgrimman är INTE till för att dra åt hästens mun, utan för att hålla bettet på plats.

Något mer som upprör mig är att det inte längre är "modernt" med remontnosgrimma till unghästar. Det finns en anledning till att det heter remontnosgrimma, då remont betyder unghäst! När man sätter en engelsk nosgrimma på en unghäst riskerar man att dess vassa tänder skaver mot kinden. Därför finns remontnosgrimman som inte påverkar tänderna alls, till unghästar. Nosgrimman ska därför inte, om den används över huvud taget, påverkas av vad som är mode, utan efter vad man har för häst!

Så, då har jag fått det ur mig. Åter till det som inlägget skulle handla om, alltså vad som händer när ryttarens hand blir det så kallade femte benet, och hur man kan hjälpa en häst som blivit riden på det sättet tidigare, till att bli en hållbar häst som bär sig själv.
Texten nedan är stycken tagna ur "Akademisk Ridkonst" av Bent Branderup, och känns säkert igen av några av er, medan andra kanske inte läst boken.

"Speciellt i tävlingsridning rids hästarna inte fram till handen, utan på handen. Taktfel upptäcks då inte eftersom hästen inte måste balansera sig själv, utan bärs av ryttarhanden som av ett femte ben. Så kan dagens ryttare vinna plåtbucklor och rosetter, men hästen gör han ingen väntjänst med det.

Följdfel av det "femte benet":
a) Spänning istället för schwung
b) För mycket skjutkraft i förhållande till bärkraften
c) Borttryckt länd
d) Ställd på huvudet
e) Bristande böjning
f) S-kurva i ryggraden
g) Ensidigt bristande böjning

För att korrigera en häst som ridits illa på detta sätt kan du gå tillväga på följande sätt:
a) Undvik att att rida de schwungfulla gångarterna. Detta för att befria musklerna och därmed och senorna och lederna från spänningen, genom att du b) inte tillåter att hästen skjuter ut mer bakåt än den trampar in under sig - vilket till en början kommer att vara mycket lite. Så undviker du c) att länden faller ner pga att hästen skjuter ut bakom sig. Vid ökad bärkraft välver sig länden och d) hästen kommer upp motsvarande samlingsgraden genom e) ökad böjning i sidvärtsrörelserna varvid f) den falska högsta punkten och s-kurvan i längsriktningen försvinner så att g) den liksidiga gymnastiseringen och bärkraften i båda bakbenen återställs. Successivt förlängs stegen och då uppstår äkta schwung, istället för spänning."

Bent och Hugin, som definitivt inte har ryttarens hand som ett femte ben.

Nytt

Tyckte det var dags för ett nytt utseende, så bloggen fick sig en ny, julig och vintrig header. Vad tycks? Var snälla mot tomteluvan, jag har ritat den alldeles själv i paint!

Sjukling

Jag vaknade riktigt dunderförkyld i morse, men pallrade mig upp ur sängen ändå för att ta emot de sista delarna av boxen som ska levereras när som helst nu. Det är helt galet vad lång tid och hur krångligt det varit att få hem allt till denna box! Men idag ska det som sagt vara klart. Sen ska vi bara ha fyra boxar till från samma leverantör, bäst för dem att det går smidigare.. Lovar att fota när boxen är monterad!

Den värsta kylan verkar ha lagt sig för tillfället, och temperaturen ligger nu på runt -6 istället för -20. Däremot har snöandet satt igång igen och det ligger nu ännu en decimeter snö på marken. Än så länge har det fungerat bra på gården trots all snö, vi har en granne som plogar vägarna hos oss, och vi fyller på med varmvatten i hästarnas vattentunna några gånger om dagen. (En eluppvärmd vattentunna är beställd, men vi har inte fått den än, den kommer underlätta mycket!)

Nu ska jag dricka lite te innan jag går ut och tar emot boxgubbarna och ger hästarna havre. Senare idag kommer ett lite längre, förhoppningsvis intressant inlägg upp, håll utkik!

Bästa mulen med bästa pussfläcken

-21

Termometern visade på -21 grader när jag gick upp i morse. Utomhus alltså. Inne var det faktiskt hela 13,8 grader. Skönt...
Hästarna får vila när det är så här kallt, man känner ju själv hur jobbigt det är att andas i denna kyla, och då vill jag verkligen inte utsätta dem för att arbeta med de förutsättningarna. Rider ni i kylan? Eller har ni kanske till och med den lyx som ett ridhus innebär?

Däremot blir det härliga bilder ute i detta väder, och jag kan ju inte låta bli att leka med min nya kamera, och testa olika inställningar, så jag bjuder på lite bilder från i måndags, när det inte hunnit bli lika kallt:

Jag fotar numera med en Canon EOS 450D, och dessa bilder är tagna med objektivet EF 50/1,8 II från Canon.
Jag är ju fortfarande nybörjare på det här med fotografering med lite mer avancerad utrustning, men jag lär mig! Och oj vad kul det är!

Jag funderar förresten på att ha en liten frågestund här på bloggen, där ni alltså skulle kunna fråga allt ni funderar över gällande livet på gården, ridning, hästarna, utrustning eller vad helst ni kan komma på. Vore det kul?

Första advent

Och även dagen efter 20årsdagen. Jag kan ju inte skryta med att vara överdrivet pigg idag, men jävlar vad kul vi hade igår! Katten hittades även mitt på dagen, så då kunde jag äntligen slappna av och ha kul! :)
Av familjen fick jag en systemkamera (!) och av släkten pengar och bidrag till en symaskin. Det finns ingen ork till något längre inlägg idag, men jag har ett på g. Jag ska snart släpa mig ut i snön och ge hästarna kvällshavre, det är ungefär vad jag orkar idag..
Bjuder på lite bilder tagna med nya kameran istället:

Glad första advent på er allihop!

20 år!

Ja idag blir jag 20 år. Aldrig mer tonåring.. Dagen kunde dock börjat bättre, Mirakatten kom inte hem igår, och inte i morse heller. Varit ute och letat men inte hittat någon katt. Förhoppningsvis har någon av stallkatterna bara jagat iväg henne så hon inte vågar komma tillbaka just nu.
Hoppas på det bästa och tänker ha en bra dag ändå! Om en timme kommer släkten och ikväll blir det kalas med alla vänner här hemma. :)

Drömhäst

När jag ska köpa en till häst, om ett par år kanske, så vill jag ha en Welsh Cob. De är så fantastiskt vackra, och har mycket bättre förutsättningar för min typ av ridning än vad min Sammy har. Jag har hittat ett stuteri som föder upp lite större varianter av denna ras (mellan ca 1.50 och 1.60 i mankhöjd) och det är en helt perfekt storlek för mig.
Jag vill helt enkelt ha en häst som har lite lättare för sig när det gäller samling och liknande när jag väl ska ha en till häst. Vissa hästars svårigheter uppkommer vid piaff, och andras vid ökad trav. Sammy är en sådan som har lättare för t.ex. ökad trav, och svårare för samling.
Självklart älskar jag Sammy över allt annat, men det råder nog inga tvivel om det. Det är bara det att när jag skaffar en till häst vill jag ha en som har lättare för sig.

Hur ser eran drömhäst ut?

Christofer Dahlgren och den otroligt vackra welsh coben Gary Glitter

Inspiration

Nu när det är kallt och grått ute är det inte alltid så lätt att hitta inspirationen i ridning och jobb med hästarna som under de varma månaderna. Därför tänkte jag dela med mig av vad som fungerar för mig, så får ni gärna fylla på med egna tips, så kanske vi kan inspirera varandra!

• Läs om hästar och ridning, läs massor! Läs de gamla mästarnas skrifter, läs Bents böcker, läs intressanta bloggar och hemsidor, ja all inspirerande läsning du kan komma över!
  
  
• Lyssna på glad, klassisk musik. Det gör underverk för mig. Jag brukar tänka mig hur jag rider uppvisningar i vackra klänningar till denna musik, och se framför mig hur jag vill att det ska se ut när jag rider.
  
  
• Klä inte ner dig bara för att det är kallt! Självklart behöver man inte köpa några dyra kläder bara för att rida i, men den som ridit i klänning eller andra fina kläder, eller gått på bal i en fin balklänning, vet vilken skillnad det blir på ens hållning! Man sträcker på sig och känner sig stolt, och jag lovar att din häst också kommer känna sig stolt om du gör det! Alltså; försök ha varma kläder som du känner dig fin i! Kanske kan man använda en ridkjol i ull istället för thermobyxor? (Tolka nu inte detta som att enda vägen till en bra självkänsla och bra ridning är fina kläder, för så menar jag såklart inte)
  
  
• Om det är för fruset på marken för att du tycker det ska gå att rida ordentligt; jobba från marken, eller bara lek med din häst för att stärka er relation. Du kommer märka att det lilla markarbetet på 10 minuter om dagen gjort väldigt mycket när du väl sitter upp på hästen igen.

Det var de tips jag kom på för tillfället, så fyll nu på med era egna tips som ni tycker fungerar!

Jag och Sammy på Hertig Karls Marknad -08.
Jag har på mig min egensydda klänning. Jag är otroligt sugen på att sy en till, mer utsmyckad variant. Vi ska faktiskt göra i ordning en syateljé till mig här hemma, så då blir det nog av!

Fakta och myt om lösdrift

I Hästfocus nr 10 oktober 2010 finns en artikel om lösdrift och Active stable. I slutet finns en kolumn med fakta och myt om lösdrift som jag tyckte tog upp några bra punkter;

"Hästsportens högskolor och sportens förebilder, professionella tränare och tävlingsryttare, håller ofta sina hästar i traditionella boxstall. Som skäl för att hålla sina hästar i box hör man bland annat:

1. Tävlingshästar är känsliga och kan fara illa av uteklimatet.
Eftersom tävlingshästar får mer foder än andra hästkategorier blir de snarare mer köldtåliga. Hästens klimattålighet är betydligt större än de flesta tror. Att det inte finns eller funnits vildhästar i norra Sverige beror snarare på att det är för kallt för gräset än för hästen.

2. Skaderisk
När hästar som står mycket inne och som inte är vana att gå i grupp tillfälligt släpps ut finns betydande skaderisker. Hästar som är vana att gå ute i grupp har däremot inte ökad risk för skador. Att hålla hästar i individuell lösdrift är ett alternativ för "flockovana" hästar, som tar bort risken för skador orsakade av andra hästar.
(Min syn på saken: Alla hästar kan lära sig gå i flock, men vill man absolut inte ha det är det såklart bättre att ha hästen själv i lösdrift, än själv i box och liten hage några timmar om dagen)

3. Hästarna springer av sig för mycket energi
Erfarenheter från trav- och galopphästar som hålls i lösdrift visar tydligt att så inte är fallet.

4. Tävlingshästar behöver stå inne och vila eftersom de tränar så hårt
Hästar som tränas hårt behöver röra sig även resten av dygnet för att bli starka och hållbara. Kroppens läkande system fungerar dåligt vid stillastående (till exempel kräver blodcirkulation i ben och leder rörelse)."

Har ni era hästar i stall eller på lösdrift? Vad har ni för argument för det ni valt?

Nöjda lösdriftshästar; Sammy, Melissa och Diablo (aka gråstenen)

Toppenhelg

Den här helgen har varit riktigt lyckad, igår var det som sagt kurs hos Bråvikens Akademiska Ridsällskap, och idag har vi fått mycket gjort på gården.
På kursen igår var det mycket trevligt och inspirerande. Jag hjälpte till lite på teoripassen (som var longering och arbete vid handen) och fick sedan rida en tjusig PRE-valack efter lunch. Vi kom överens direkt och ridpasset gick riktigt bra! Han var avslappnad och fin och på slutet fick jag prova på lite piaff. Han är nämligen en mycket välskolad herre, då han tävlat höga klasser i dressyr nere i Spanien.

Ridningen på Sammy idag var mycket lyckad. Han var lösgjord och fin från första till sista stund och verkade riktigt nöjd han med. Min snälla pojkvän fotade lite under ridpasset, här är ett litet urval:

På väg in i en traversal

Lite samlings-tänk i skritt

Jag skickar Sammy framåt nedåt

Den här bilden är långt ifrån korrekt, men jag gillar att han börjar tänka rätt i samlingen/halva stegen. Han går i en trevlig form på hängande tygel och är på väg med bakbenet in mot tyngdpunkten.
Min sits är inte heller som den ska på denna bilden, benen är lite uppdragna och överlivet lite framåtlutat. Men som sagt, han är på rätt väg!

Lite galoppjobb som avslutning

Typiskt

Idag är både jag och Pontus lediga, så jag hade laddat kameran och tänkte ordna lite nya ridbilder och annat, men när jag stod och mockade i hagen fick jag världens allergichock i ögat, och har den senaste timmen legat och blundat med en blöt handduk mot ögat. Är det typiskt eller vad?!
Hinner inte fota något i dagsljus idag, då vi måste in till stan och springa ärenden innan affärerna stänger.
Håll tummarna för att det är bra väder på söndag, så kommer lite nya bilder då istället!
Imorgon går det inte heller, då ska jag nämligen följa med mamma när hon har kurs hos Bråvikens Akademiska Ridsällskap, hoppas vi ses där!

Dramatik på Övre Jäder

Ikväll har vi haft en dramatisk kväll vill jag lova! Jag gick ut till Sammy och gjorde i ordning honom för ett ridpass, satt upp, och skrittade sedan bort till mammas och pappas hus och knackade på. Mamma skulle nämligen hjälpa mig lite när jag red.
När jag står utanför fönstret hör jag min katt Mira jama någonstans ifrån. Jag hör även en av stallkatterna, Molly (Miras mamma) någon annanstans i mörkret. Jag skrittar iväg mot hållet som Miras jamande kommer ifrån, rider en bit, stannar, och hör att ljudet nu kommer bakifrån. Jag skrittar tillbaka, tittar upp, och ser Mira sitta högst upp i ett träd. (Det är inte första gången det händer..) Jag skrittar då tillbaka till huset och frågar pappa om han kan klättra upp och ta ner henne.
Jag går sen till gårdsplanen och börjar rida, tills pappa ropar: "Det är ju inte Mira i trädet, det är Molly!" Jag som visste att det var Mira som var där först förstod snabbt att det nu var två katter i trädet. Två katter som, trots att de är mor och dotter, inte alls tycker om varandra. Det dröjer bara några sekunder innan vi hör morrande och fräsande från trädet och jag får hjärtat i halsgropen med tanke på den historia jag har med skadade och avlivade katter.
Pappa lyckas dock jaga ner Molly och nu återstår bara att locka ner den skärrade Mira som nu sitter ännu högre upp i trädet. Pappa försöker länge men till slut får jag klättra upp kanske fyra meter, och då vågar hon komma till mig. Jag får tag på henne och klättrar ner med ett stadigt tag om nackskinnet för att undvika en hoppande katt högst uppifrån trädet.
Det var vårat lilla drama för kvällen, alla inblandade mår nu bra, men Miras och Mollys relation har knappast förbättrats..

När allt var över hoppade jag upp på Sammy igen och fortsatte där jag slutade innan kattjakten. Det gick riktigt bra, men underlaget var jobbigt, tyckte Sammy, som såklart ändå gjorde sitt bästa. Vi fick till ett par riktigt fina samlingar åt båda hållen, på nästan helt hängande tygel!

Lilla Mira

Bjuder på en bild på Casper också.
Hahaha! Han är störtskön den katten.

Star-Trekk Espaniola

Jag har lite sadelfunderingar, då Sammy inte är den lättaste att hitta en sadel till. Har kollat runt mycket och funderar nu på en Star-trekk espaniola. Denna finns att specialbeställa i en storlek som motsvarar 16-16,5 tum och skulle då passa Sammy. Har även tittat på Amazonas Birgitta ISI, som är för små hästar och ponnyer, men denna är ett antal tusenlappar dyrare..
Är det någon som har en Espaniola (även i en annan storlek såklart)? Är ni nöjda? Sitter man bra i dem?
Jag måste dock sälja min nuvarande sadel innan jag kan köpa en ny, så är någon på jakt efter en Globus Gloí islandssadel - hojta till!

En ledig stund

Jag börjar med att be så mycket om ursäkt för den dåliga uppdateringen, det känns som det enda jag gör är att ta hand om hästarna, jobba, laga mat och sova. Inte mycket tid över till annat med andra ord.
Idag har det varit ordentligt snöoväder här, så det fick bli vila för Sammys del. Ridning kändes inte allt för lockande.

I förrgår var det många Nyköpingsbor som nåddes av ett sms som varnade för att "hästskäraren" var i farten igen - det är nämligen någon sjuk, vidrig människa som skurit ett antal hästar i underlivet den senaste tiden, i Nyköpingstrakten. Dock har jag fått veta att detta inte inträffat då smset skickades, utan det är någon som startat en sms-kedja med falska varningar. Hur konstigt är inte det också? Är inte folk nog oroliga för sina hästar ändå, utan att någon sprider falska rykten om att det hänt igen?
Nej fy, jag hoppas verkligen att de får tag i den som ligger bakom detta, så att man kan slippa oroa sig för sina egna hästar.

Jag har fått in några önskemål om vad jag ska skriva om här i bloggen, och jag ska försöka få ihop inlägg om alla sakerna i sinom tid. Kul att ni kommer med förslag, fortsätt gärna så!

Jag och Sammy förra vintern, jag hoppas på lite mindre snö i år..

Hur underbart är det inte när..

..hästen man rider börjar frusta redan i det allra första skrittarbetet? För mig tyder det på en avslappnad och nöjd häst som arbetas korrekt.

Jag kan för övrigt meddela att Sammy redan går enormt mycket bättre i höger varv! Massagen och stretchingen har gjort underverk, och han som annars är ganska rädd om sin nacke står med sänkt huvud och bara njuter när jag knådar på.
Visste ni förresten att det finns spikmattor för nacken på hästar? Vår equiterapeut hade med sig en sådan som hon använde på Sammy sist hon behandlade honom. Mycket effektivt för att få igång cirkulationen.

En förklaring

Senast jag skrev om ridningen var då det gått så fantastiskt bra, dock gick det sämre dagen efter, och dagen efter det, trots att jag sänkte mina krav väldigt mycket. Jag vet att förutsättningarna inte var de bästa, då underlaget var riktigt dåligt och Sammy mest halkade omkring, trots att jag bara red i skritt. Perfektionist som jag är ville jag ju att allt skulle funka ändå, men det gjorde det såklart inte, så det var med tårar i ögonen och en känsla av att vara en usel ryttare som jag satt av innan jag blev på dåligt humör dessa dagar.

Dagen efter red jag för mamma, för att få lite hjälp. Då tog jag istället på boots så att vi kunde rida på gårdsplanen, som har ett väldigt mycket bättre underlag än den upptrampade gräsmattan.
Jag började med att visa hur mycket svårare han har att släppa efter i höger varv än i vänster, och hon tyckte sig se att det satt i nacken. När hon sa det så kände jag att det mycket väl kunde stämma, så jag klämde och kände på nacken. Mycket riktigt var han mer spänd i vänstersidan av nacken, och då är det klart att det är jobbigt att sträcka sig framåt neråt till höger.

Det var jätteskönt att komma till insikt om detta, jag kanske inte är en så dålig ryttare trots allt! Och med lite massage och stretching av nacken tror jag det blir folk av Sammys högersida också inom en snar framtid!

Lite tankar om 'Den klassiska ridkonsten' av Alois Podhajsky

Jag har nu kommit en bit i boken av Podhajsky. Jag sitter var och varannan minut och hummar igenkännande, då en stor del av det han skriver återkommer i den Akademiska Ridkonstens lära. Jag har nedan valt ut några stycken ur boken som jag tycker är särskilt kloka.

Det dagliga arbetet delas upp i olika långa arbetsrepriser som avbryts av vilopauser. De enstaka arbetsrepriserna får inte vara för långa, hästen skall vara lika livlig i stegen vid slutet som den är vid början. Ryttaren måste avsluta övningarna vid rätt tid och inte först då hästens svaghet tvingar honom till det.
-På detta sätt lägger jag upp mina ridpass varje dag. Vilopauserna består antingen av skritt på lång tygel, eller stillastående på lång tygel. Ett ridpass varar mycket sällan mer än 30 minuter, inklusive vilopauser.

Huvudställningen är beroende såväl av utbildningsgraden som av hastigheten i rörelsen. Den är även beroende av hästens kroppsbyggnad, då hästar med kraftiga halsmuskler och trånga ganascher måste övervinna vissa svårigheter och först efter ombildning av muskulaturen kan efterkomma ryttares vilja. Dessa hästar måste ges mer tid i sin utbildning.
-Detta med trånga ganascher pratade Bent om när vi var där en vecka i somras, att dessa hästar måste få gå i en öppnare form, och, som det står skrivet ovan, få mer tid på sig i utbildningen. Vi har ett alldeles eget exempel på detta, då Diablo är en sådan häst.

Böjningen ökar hästens smidighet och därigenom skicklighet och bekämpar stelheter. Den kan utföras antingen åt sidan eller i längdriktningen. Böjning i sidled är den som är lättast för hästen att utföra och utgör därför det första steget i böjningen. Böjningen i sidled består av en konstant böjning från nacke till svansrot. Revbenen i innersidan blir därvid något sammanpressade och bålen välver sig åt den yttre sidan. Denna böjning krävs i olika grad vid ridning av volter och vändningar mm. För att hästen skall kunna utföra dessa övningar, inte bara smidigt och med rätt understödd tyngdpunkt, utan även i fullkomlig jämvikt krävs emellertid att hästen även vid ridning på de raka linjerna på ridbanan är lite böjda i inre sidan, så att hästen går “rakt böjd” på ridbanan.
-Detta är ju verkligen något som återkommer i den Akademiska Ridkonsten, att böjningen är en oerhört viktig del i ridningen.

Liksom varje idrottsman lägger särskild vikt vid uppmjukning av alla muskler och leder innan det egentliga arbetet börjar, så skall även ryttaren genom böjningar först lösgöra hästen innan han kräver svårare övningar av den.
-Återigen, böjningen är mycket grundläggande.

Ryttaren ska hjälpa hästen att förstå honom. Det betyder att hästen aldrig får bli rädd för hjälperna och att ryttaren måste uppbringa tillräckligt med tålamod tills hästen förstår honom riktigt. Han måste exakt känna till hjälpernas art och verkan och använda dem konsekvent utan att visa sitt ev. dåliga humör. Att konsekvent kunna följa dessa fordringar hör till de dygder en bra och framgångsrik ryttare måste besitta.
-Jag fastnade verkligen för detta stycke. Att det är vår plikt att hjälpa våra hästar att förstå oss är något varje ryttare bör ha i åtanke, när hästen inte gör som vi tänkt oss.

Längre än så har jag inte kommit i boken, jag föredrar att läsa kortare stunder åt gången, och även gärna gå tillbaka och läsa samma stycke en gång till, för att verkligen ta in vad som står.

Podhajsky med hingsten Maestoso Mercurio
Bild härifrån

Överraskning

Idag kikade jag in på http://horsebalance.blogspot.com, en blogg som tillhör den otroligt duktiga Norah Kohle, och vad hittar jag där, om inte reklam för min egen blogg! Jag blev hemskt glad, tack så mycket! :)

Senare ikväll tänkte jag skriva ett lite längre inlägg om lite iakttagelser från Den klassiska ridkonsten. Mycket intressant läsning för övrigt, har ni inte läst den än, så gör det!

Vilken känsla!

Idag när jag satt upp på Sammy för första gången efter ett par dagars sjukdom var jag full av inspiration efter all läsning av Podhajsky och andra ridkonstrelaterade texter och videos. Istället för känslan av "vi har så mycket problem och går bara bakåt i vår utveckling" som funnits där en lång tid så kände jag istället att "Fan, jag kan ju det här och är faktiskt duktig!"
Och vilken skillnad! Sammy var lösgjord och fin även i högersidan redan i skritt, det som varit så motigt den senaste tiden. Skolorna flöt på och jag kunde samla honom enbart för sätet, utan att lägga an spöt vid svansen, som han annars brukar behöva som hjälp. Det var så härligt och det var med ett leende jag red runt i vår äppelträdgård (som får agera ridbana innan denna är anlagd) vill jag lova!
Sedan jobbade vi med att styrka det där högra bakbenet som är svårt just nu. Red på ett fyrkantspår i trav i höger varv och samlade på ena långsidan, red fram och ner på kortsidan, för att sedan rida in i en höger öppna på den andra långsidan.
Efter några gånger bytte vi varv och red likadant fast vänster sluta där vi tidigare gjorde höger öppna. I slutan var det jobbigt och han tappade lätt takten, så då ökade jag tempot en aning för att det skulle flyta på lite bättre, då blev det lättare!

Jag ser riktigt fram emot morgondagens ridpass, hoppas på en lika bra känsla då!

Jag och Sammy på kurs för någon månad sedan, på väg in i en sluta

Fyra katter är fler än tre hästar

Jag gick och blev sjuk när jag hade lektioner i måndags, så idag har jag bara varit hemma bortsett från en stund när jag var och hämtade vår andra stallkatt. Nu bor här fyra katter på gården; Mina och Pontus katter Casper och Mira, samt stallkatterna Molly (Miras mamma) och Axel (Miras halvbror). De är så otroligt mysiga alla katterna, jag är verkligen mer kattmänniska än hundmänniska har jag upptäckt efter några år med katter!

Nu är det snart sovdags, ska läsa lite i Alois Podhajsky's "Den Klassiska Ridkonsten" först. Hela boken finns att läsa HÄR.

Utfodringstips

Någon önskade lite tips på hur man kan lösa utfodringen när hästarna går på lösdrift, så jag tänkte berätta om hur vi gör och vad det finns för alternativ.

Havre och lusern ger vi hästarna i plastbaljor ute i hagen, supersmidigt och bara att skölja ur efteråt. Detta får de två gånger per dag och det tar inte många minuter per gång:

Hö får de såhär:

Ta en lastpall och sätt dit två pallkragar, snickra ihop dessa med pallen så att hästarna inte kan lyfta bort dem, så har du en bra låda att lägga foder i.
Förut la vi höet direkt i dessa lådor (innan hästarna hade fri tillgång på hö). Nu med fri tillgång behöver ätandet begränsas till viss del och då är dessa hönät HÄRIFRÅN alldeles utmärkta!
De finns i olika storlekar och i den storlek vi valt får man plats med en vanlig liten höbal.
Obs! Tänk på att knyta fast nätet i lådan, annars är det stor risk att hästarna drar iväg med nätet och lägger det i leran eller någon annan olämplig plats för foder.

Jag tycker att det är viktigt att ha tak över hästarnas hö, så att det håller sig fräscht, särskilt om man har en stor rundbal med hösilage, som står ute länge.
Exempel på tak kan vara:
-Inne i ligghallen om måtten tillåter
-Under ett träd
-Bygg ett litet utstickande tak från ligghallens vägg

Andra lösningar för utfodring av höet kan vara:
-Höburar
-Foderbord med tak
-Upphängt hönät

Tänk på att det bästa för hästen är att äta så nära marknivå som möjligt, så har man möjlighet till det är det den bästa lösningen!

Försök även ha vattnet på en annan plats än fodret, så att hästarna rör på sig. Tänk även på att hästarna inte gärna dricker om vattnet är iskallt. För att slippa springa med varmvatten i hinkar flera gånger om dagen under vintern finns eluppvärmda vattenkar att köpa hos thermobar.se och en lite billigare variant hos bole.se.

Om det blir lerigt i hagen runt utfodringsställena så är Paddex ett superbra grus att lägga där. Det packar sig och är lätt att hålla rent utan att gruset följer med. Se mer info om Paddex HÄR.

Hoppas ni som har eller funderar på lösdrift fick lite tips och råd nu!

Svenskt Avel- och Sportchampionat 2010

Tidigare idag satt jag och tittade lite på ritter från Svenskt Avel- och Sportchampionat som hölls i Flyinge tisdag till söndag förra veckan. Vissa klasser finns filmade och finns att se HÄR.
Till en början blir jag alltid lika förskräckt över att det ens är tillåtet med 3-årstester. Hur många 3-åringar som visas upp på denna tävling tror ni är lika fräscha när de är 15 år, 20 år? En 3-årig häst är bara bebis och ska knappt vara hängd på, det är min bestämda åsikt!

Jag skrev ner en liten lista med saker som jag reagerade på när jag satt och tittade:

• Alla hästar i de ritter jag såg gick ganska kraftigt bakom handen. Oavsett om det var en 3-åring eller en 6-åring.
• Säkert hälften av hästarna jag såg gick med öppen mun som en reaktion på att ryttaren hängde i tyglarna för glatta livet bland annat på grund av...
• ...de extrema gångarterna. Jag tycker att aveln börjar gå till överdrift med detta bensprattel. Titta bara på t.ex. Totilas, det är inte dressyr, det är cirkuskonster!
• De 3-åriga hästarna gick i mycket kort och hög form. Citat från Ridsport: "Dagens ord förkortas KIF och betyder "kort i formen", vilket var ett vanligt uttryck från domkollegiet." Men ändå rider alla sina hästar så? Var blev det fel?
• Hästarna rids så mycket på yttertygeln att de går utåtställda i hörnpasseringarna och vissa hästar gick faktiskt utåtställda även på volten.
• Alla ryttare sitter i stolsits.
• De 3-åriga hästarna går kraftigt bakom handen även när de ska söka sig fram och ned.
  

Nu ser jag själv att jag verkar väldigt negativ, men för mig är detta så pass allvarliga fel, som jag tror kommer att förstöra dessa fina hästar, att jag måste göra min åsikt hörd någonstans!
Var det någon som var i Flyinge och tittade? Eller någon som kikat på ritterna över internet? Hur ser ni på denna sorts ridning?

Trött men nöjd

Ikväll har jag varit iväg och haft två lektioner samt ridit två unghästar. Allt gick riktigt bra och både hästar och elever skötte sig fint!
Jag tänkte mest bara meddela att jag lever, men nu går ögonen i kors så det är sovdags för min del. Imorgon tänkte jag försöka knåpa ihop något mer intressant inlägg, någon som har något förslag på ämne?

Att ta sig över svårigheterna

Igår och i natt föll den första snön hemma hos oss. Och ännu ligger det faktiskt kvar ett tunt lager snö på marken. Jag tycker det är lite mysigt, men min katt Casper tycker det är äckligt och vill in och skaka av sig om tassarna.

Ridpasset igår började som så många andra den senaste tiden; Sammy var inte helt lösgjord, utan lite spänd och tittig istället. Jag red runt på samma sätt utan någon förbättring en liten stund när jag insåg - jag låter det ju vara såhär hela tiden, jag tar aldrig igenom någonting, utan nöjer mig med det halvdana. Jag sa åt mig själv att så kan jag ju inte hålla på om jag vill komma någonvart, så jag började fundera:
1. Vad kan jag göra hos mig själv för att göra mig bättre förstådd av Sammy?
2. Hur kan jag hjälpa Sammy att ta sig över de svårigheter han känner finns för att bli helt lösgjord?
På den första frågan blev svaret att jag skulle tänka på mina händers position; bli inte yvig i rörelserna, och lägg inte ner händerna mot manken så att de blir stumma och okänsliga.
Den andra frågan klurade jag över en liten stund, och kom fram till att inget blir bättre av att harva runt i skritt när han ändå inte vill släppa efter där, så vad hjälper då? Jo samling i trav! När jag kommit på det började jag samla några steg, för att sedan rida på framåt - nedåt några steg, för att sedan samla igen och fortsatte så. Mycket riktigt så släppte svårigheterna efter bara en liten stund!
Resten av ridpasset gick bättre än det gjort på mycket länge och det var med en härlig känsla som vi skrittade hemåt igen.

Long time no see

Som ni märkt har uppdateringen lyst med sin frånvaro här den senaste månaden. Det har hänt väldigt mycket den senaste tiden och varken tid, lust eller ork att blogga har infunnit sig.
Dock tror jag nu att jag vågar säga att jag är back on track igen! Jag har fått jobb, inspirationen med hästarna har kommit tillbaka och livet känns i allmänhet lite lättare igen.
Jag hoppas att ni är några kvar som fortfarande kikar in här, för nu är jag verkligen sugen på att börja skriva igen!

Jag och ponny i somras