El Diablo

El Diablo, PRE/Kallblodstravare
f. 2004
e. Aldebaran VI
u. Barrita
äg. Anna Lindh

Diablo köpte mamma i juli 2007 som helt oriden och nästan ohanterad treåring. Han var verkligen inte lätt att ha och göra med. Det första som hände när han kom till gården var att han vägrade gå ut ur transporten.. Inte direkt vad vi var vana vid.. Han var även totalt omöjlig att ha och göra med vid verkning, han lyfte inte benen, sen lyfte han och stegrade sig, sen lade han sig rakt på hovvårdaren. Kaos! Detta har vi tränat ända sedan dess och nu är han faktiskt riktigt duktig. Det har tagit lång tid men idag finns bara små spår kvar av detta beteende.

Inridningen flöt däremot på bra, han är någorlunda lättlärd på den biten och tycker verkligen om att arbeta! Han har lätt för samling och sidvärtsrörelser och har visat sig passa för och trivas bra med den akademiska ridningen. Mamma köpte Diablo för att utvecklas och lära sig nya saker och det har både hon och jag verkligen behövt göra då hans utbildning krävt helt nya infallsvinklar och vägar för att lyckas.

Diablo har haft turen att aldrig ha varit skodd och han har i stort sett inte behövt någon rehabilitering, bara små justeringar, så han springer obehindrat på så gott som alla underlag!

Annars är Diablo en trevlig liten herre som lyckas ta sig in i hjärtat på de flesta med sin buffliga charm.
Han har även en ganska spännande färg, när vi köpte honom var han nästan helsvart, även svansen. Nu är svansen helt vit och även nästan hela ansiktet, men med en mörk bläs. På sommaren blir kroppen mycket ljusare också, men på vintern blir han mörkare igen. Vi trodde han skulle bli skimmel men då borde han blivit det vid det här laget.