Jag har satt igång Sammy mer ordentligt igen och han går kanon, tror att det nya bettet har mycket med det att göra också. Jag bytte som sagt till en Akademisk s-stång som är lite skarpare för att kunna rida med ännu mindre hand. Jag har hela tiden som mål att det bara är tygelns vikt som skall finnas i bettet, inte min hand. Effekten av den nya stången var precis den jag ville ha! Jag kunde ta ännu mindre i honom och ändå gjorde han det jag bad om, till och med bättre än med det förra bettet! Även böjningen var enklare att få igenom, (men där har jag nog lösridningen att tacka, då jag blivit tvungen att forma honom endast för sittbenen) och han verkar trivas riktigt bra med detta.
För att prata om något annat djur än hästar så flyttar en liten kattekisse in hos mig, Pontus och Casper snart.
Casper är min katt sedan han föddes (han blir 2 i mars) och jag hade då även hans syster, Müsli. Müsli blev tyvärr skadad när hon var ute och lekte i somras och vi blev tillsagda av veterinären att ta bort henne, inget fanns att göra.. Men vi ville inte ge upp och åkte sent på kvällen till Strömsholm, i hopp om att de skulle vara duktigare och kunna rädda min älskling, men vi fick samma svar där, så min prinsessa fick somna in i mitt knä.. Mitt i sorgen kände vi oss tvungna att hitta en ny kamrat till Casper, som aldrig varit ensam och verkade mycket ledsen över sin ensamhet, så vi hämtade Vincent, en liten krabat på då 14 veckor som fick flytta hem till oss. Kattgrabbarna kom bra överens efter ett tag och verkade stå varann nära och Casper var glad igen.
Men.. när den första snön kom i mitten av december så tyckte vi att katterna skulle få gå ut och leka. Casper kom genast in igen, han gillar inte att bli blöt uppenbarligen, men Vincent stannade ute. När vi kom hem på kvällen låg Vincent utanför porten, så jag bar in honom för att upptäcka att han var superhalt när vi kom in. Vi åkte till veterinären som röntgade och såg att han hade ett svårt benbrott högt uppe i bakbenet. Det kanske skulle vara möjligt att operera men det skulle bli en mycket kostsam och svår operation, och konvalecenstiden skulle bli lång. Jag var då tvungen att skriva på det värsta pappret jag kan tänka mig en gång till, inom tiden av ett halvår. Vincent fick somna in, 8 månader gammal..
Nu rinner tårarna igen, jag älskar alla mina djur så högt! Det är också därför jag måste tänka på Caspers bästa och hitta en ny lekkamrat till honom, han verkar olycklig när han är ensam.. Jag har blivit erbjuden en kattunge gratis av en vän, och gör även henne en tjänst genom att ta den lille då hon måste bli av med kissen snarast. Därför kommer vi återigen ha en galning här hemma inom en snar framtid. Håll alla tummar för att Casper tycker att en lillasyster är en bra idé!
Müsli högst upp till vänster, Vincent högst upp till höger, och Müsli och Casper längst ner
Ja det är handen som avgör hur skarpt ett bett är. Något som de flesta glömmer är ju att bettet tar bara skada så fort våran inverkan på bettet är felaktigt. Kul att det går framåt för er. Jag är elev till din mamma som jag rider för utanför norrköping där http://www.bravikensarsallskap.se anordnar kurser för henne.
SvaraRaderaHäls. Emma
Underbart söta katter:)
SvaraRaderaLille kissemissan komemr nog att få det strålande hos er.
Det ser så himla fint ut när du och Sammy tränar! Är jätteledsen för att jag inte kan rida och vara med Filur oftare men när jag är där känns det jättebra och han verkar trivas. förstår hur det känns med djuren! Jag och Bamse ska få hjälp av en tränare (som verkar jättebra) för vi har hamnat lite snett i vår relation och då tycker jag att man är skyldig sitt djur att rätta till det!
SvaraRaderaSes KRAM Sanna
Emma: Precis, det är väldigt viktigt att komma ihåg att det är handen som avgör. Jag är lite sugen på att följa med mamma ner till er och se hur ni har det, nästa gång ni har kurs. Kanske ta med Sammy om det saknas en ryttare :)
SvaraRaderaLena: Mirakatten verkar finna sig tillrätta snabbare än väntat, nu kan vi hålla henne i famnen, och hon kurrar då hon sitter där! Känns jättebra! :)
SvaraRaderaSanna: Ja, jag förstår verkligen inte hur du orkar vara borta från Filur, jag skulle tycka det var nästintill outhärdligt :( Vad bra att du och Bamse ska få hjälp om ni hamnat snett! Ja det är man ju skyldig dom om det händer, som du sa.
SvaraRaderaStora kramar!