Hästens värmesystem

Jag har förstått att det finns människor omkring mig som tycker att vi faktiskt är elaka mot våra hästar som låter dem vara utan täcke i denna kyla som råder nu. Jag blir ledsen av att bli sedd som elak på grund av okunskap hos människor som är av den åsikten. Att våra hästar nu går barfota, på lösdrift och utan täcken beror självklart inte på elakhet utan på att vi utökat våra hästkunskaper ytterligare och förstått att den hästhållning vi ägnat oss åt tidigare (uppstallade hästar med skor och täcken) inte är varken hållbar eller hälsosam för hästar.
För att reda ut denna täckesfråga tänkte jag nu skriva ett inlägg om hur hästens värmesystem faktiskt fungerar.

Oberoende av var hästen lever, exempelvis i Spanien eller i kallaste Norge, söker den ändå inte överdrivet skydd från elementen, snarare är den utsatt för väder och vind, sol och stormar och varierande temperaturer hela sitt liv. Trots detta kan hästen bibehålla sin kroppstemperatur på ca 38 grader. Ansvarig för denna uppgift är ett komplicerat och mycket effektivt termoreglerande system i hästens hud. Huden kan både skydda från yttre temperaturvariationer och även göra sig av med inre värme som genererats av muskelaktivitet för att förhindra att organismen överhettas.
Hos hästen består de temperaturreglerande mekanismerna i huden av fyra komponenter:

1. Den egentliga huden fungerar, genom sin relativa tjocklek, som ett isolerande lager.
2. Pälsen anpassas till säsongens temperatur genom att bytas ut två gånger om året. Dessutom kan hästen via små muskeltrådar fästa vid hårkanalerna få håren i pälsen att ställa sig, lägga sig eller vrida sig i en viss rikting och på så sätt förändra tjockleken i det isolerande lagret och påverka hur luftströmmar når själva skinnet. Dessa muskler måste, precis som alla muskler i kroppen, regelbundet tränas för att fungera ordentligt (genom att utsättas för väder och vind).
3. Artärerna i huden utvidgas eller dras samman med hjälp av muskler när så behövs. Sammandragning förhindrar värmeförluster genom att strypa tillförseln av varmt blod till en kallare kroppsyta. En utvidgning möjliggör för varmt överhettat blod (pga muskelaktivitet) från kroppens inre att nå kroppsytan för att kylas av. Det kallare blodet sänker sen den inre kroppstemperaturen då det återvänder. På detta vis kan en korrekt temperatur bibehållas.
4. När omgivningens temperatur är alltför hög för att luften ska kunna kyla ner blodet i hudens ytliga blodkärl utsöndrar svettkörtlarna vätska. När vätskan avdunstar kyls ytan på skinnet och därmed också blodet i artärerna vilket gör att hästen kan sänka sin inre temperatur även i varmt klimat. När den inre temperaturen nått rätt nivå sluta hästen svettas och måste sedan torka fort för att inte bli för nedkyld. Därför söker en häst naturligt upp en blåsig plats när den svettats, för att torka så fort som möjligt.

Hästar, som inte lätt blir nedkylda (klara kyla ca 20 gånger bättre än människan) är mer inriktad på att göra sig av med överskottsvärme producerad av muskelaktivitet eftersom den -i naturen- praktiskt taget är i konstant rörelse.

Källa: text och bilder kommer från boken Ett sunt hästliv.

En häst klarar kyla ner till 18 minus utan att ens behöva anstränga sig för att hålla värmen, när det blir kallare än så går det åt mer energi för att hålla värmen, men så länge hästen har mat är det inget problem!

I nästa inlägg tänkte jag berätta om vilka effekter täcken har på hästar.