20 september 2012

Hovinspo!

Idag var tanken att jag skulle sitta och plugga då jag har hemskt mycket att göra i skolan innan jag ska ut  på praktik nästa vecka och fyra veckor framöver. (Jag ska vara på en kirurgisk avdelning på sjukhuset, HJÄLP!, jag som är livrädd för blod och nålar..) Jag fick mycket gjort men det är lätt hänt att glida över på annat när man ska plugga.
Som att börja läsa om och titta på hovar istället! 
På SANCHP:s hemsida hittade jag många spännande länkar, bland annat dessa videoklipp om en fångrehabilitering:


En annan sida där jag blev sittandes länge var DENNA med all information man kan tänka sig om hovar, verkning och hovåkommor.
Vi har nu haft hästarna barfota i fyra år och det är fortfarande så himla spännande med hovar och allt som rör detta, och det kliade i fingrarna efter att gå ut och verka hela tiden!
Och i födelsedagspresent önskar jag och min klena rygg oss en HoofJack!
Perfekt redskap för att avlasta ryggen vid verkning

Sammys högra bakhov den 7 maj 2012

17 september 2012

Visste ni att..

..Sammy är väldigt nervöst lagd och att hans största rädsla just nu är äpplen(!) som faller ner från träden..

Published with Blogger-droid v2.0.9

Fundering

Ursäkta den dåliga kvalitén på bilden, hoppas det går att läsa innehållet.
Artikeln är från senaste Hästfocus och man har ställt samma frågor till en representant för SANHCP respektive Hovslagarförbundet.
Var det bara jag som reagerade på att hovslagaren inte svarade på en enda fråga? Det kändes som att lyssna på en politiker som pratade om allt annat utom själva frågan.
Birgitta svarade å andra sidan mycket sakligt och informativt på alla frågorna.
Är det någon mer som läst artikeln? Vad tyckte ni om hovslagarens svar?

Published with Blogger-droid v2.0.9

14 september 2012

Åh vad jag tycker om denna bild, älskade ponny!

Fotograf: Emma Knutsson

Att variera & planera ridningen

Jag kom på mig själv för några veckor sedan med att jag red alldeles för mycket på ridbanan. Jag tränade och tränade dag efter dag och tänkte att vi skulle utvecklas av det. När jag märkte att Sammy inte verkade tycka att det var roligt att träna på banan började jag fundera över hur mycket jag varierade min träning just då egentligen. Nästan inte alls kom jag fram till..
Då började jag skriva veckoplaneringar för min ridning, något som hjälpt mig enormt och idag fick jag resultatet när vi var på ridbanan! Sammy var så glad och arbetsvillig som han inte varit på länge, han gjorde allt jag bad honom om och var så mjuk och följsam.

En vanlig veckoplanering kan se ut såhär:
Måndag: Dressyr på banan
Tisdag: Uteritt
Onsdag:Arbete vid hand / longering
Torsdag: Vila
Fredag: Dressyr på banan
Lördag: Uteritt
Söndag: Arbete vid hand / longering

Annat att variera träningen med är Working Equitation!


Jag lägger även in hoppning ibland men inte varje vecka, men det är också något jag och Sammy tycker är grymt kul!
Det jag upptäckt (eller återupptäckt egentligen, jag vet inte varför jag fastnade på ridbanan en period) är att både Sammy och jag finner mer glädje i träningen när jag varierar den. Två dagar dressyr blir ibland tre (men inte på bekostnad av uteritt eller vila), men inte mer än så då det stjälper mer än hjälper vår utveckling.

Dessutom är markarbetet och longeringen grymt givande med fördelen att Sammys rygg inte belastas och han kan arbeta mer fritt.

Hur noga är ni med variationen av er ridning?

8 september 2012

Stubbåker!

Igår var vi och red på en stubbåker, äntligen! Bönderna här omkring har varit sena med det i år tycker jag.
Sammy och jag tyckte det var superhärligt och han var pigg och glad men samtidigt mjuk och lyhörd. För att inte fastna för mycket i dressyr på vår "rida-ut-dag" fokuserade jag mest på tempoväxlingar och att ha honom mjuk i sidorna.
Vi avslutade självklart med ett rejs runt fältet i full fart, hej vad det gick!
Här är lite bilder från ridpasset:




20 augusti 2012

I love you


Idag har Sammy och jag hängt ihop i 10 år. 
Tänka sig, det är en lång tid! Ord räcker inte till för att beskriva mina känslor för denna ponny. Vi är en och samma och jag kan inte tänka mig ett liv utan honom.

Jag fick Sammy året jag skulle fylla 12 år. Jag hade då sedan jag var 5 år gammal sparat varenda veckopeng för att en dag kunna köpa en egen häst. När detta blev verklighet hade jag sparat ihop drygt 10 000 :- och gav varenda krona till mamma och pappa för att bidra så mycket jag kunde.

Vi har gått igenom det mesta tillsammans och haft både motgångar och framgångar, det värsta var när han blev sparkad så illa att ytliga böjsenan i ett bakben gick rakt av. Vi visste inte om han någonsin skulle gå att rida på igen, men med mycket tålamod och kärlek klarade vi oss igenom det.
Vi har tävlat framgångsrikt och blivit distriktsmästare i dressyr och även gjort väpnarprovet, men framförallt har vi alltid kul ihop, oavsett vad vi gör.

Sammy kommer att stanna hos mig hela hans liv, han är den finaste jag vet och det talar jag om för honom vareviga dag och har gjort det de senaste 10 åren.

Jag älskar dig!