Med gårdagens inlägg i minnet så var min plan för dagen att fokusera på min egen avslappning. Jag har en tendens att dra upp mina axlar (även när jag inte sitter till häst) och spänna mig i sitsen för att Sammy har en trav som för mig är svår att sitta i stundtals. Därför bestämde jag mig för att vara avslappnad idag och tänka sig, då blev Sammy också mer avslappnad! Det hade jag ju aldrig kunnat räkna ut.. Han släppte igenom fint i sidorna, var lyhörd för mina hjälper och jag satt mer avslappnat och stadigt i sadeln än jag gjort på mycket länge!
Jag tänkte hela tiden på att släppa ner axlarna och mitt inre sittben och slappna av ner i benen. Övningarna vi gjorde idag var i skrittarbetet öppna på långsidan, sluta på kortsidan, en kort traversal efter hörnet följt av en piruett (som blev riktigt centrerade idag) och några steg förvänd sluta innan jag gjorde samma sak i andra varvet.
Sedan gav jag mig på galoppen där jag gjorde en samlad fattning för att sedan göra en vändning nästan direkt. När jag påminde mig själv om att titta ordentligt dit jag skulle blev även dessa vändningar mer centrerade. Jag tycker att galoppfattningar är kanonbra träning då det både stärker hästarna samtidigt som det gör dem mer taggade och energiska, vilket man kan ta vara på i exempelvis samlingsarbetet.
Travjobbet idag bestod av att reglera takt och tempo. Jag red på i ett ganska bra tempo i traven och bad Sammy enbart öka takten, utan att öka tempot. Jag låter nog ganska roligt när vi jobbar med detta för jag sitter och säger "snabba ben, takt, takt!" till Sammy för att få in rätt känsla i mina hjälper, men det bjuder jag på! När jag fått en högre takt ber jag om samling med denna högre takt, något han svarade fint på idag och vi fick till härliga halva steg! Efter det ber jag honom minska takten men gå fram igen och sträcka ut sin hals en aning.
Något som gick bra idag var även hur Sammy tog mina skänkelhjälper, han är en häst som lätt blir lite stressad och tar ofta skänkelhjälpen som framåtdrivande istället för att hämta fram bakbenet och höften, som ju jag vill. Detta har vi tränat på en tid och idag tyckte jag mig få precis den reaktion jag ville ha när jag la till skänkeln, härligt!
 | |
| Ett annat ridpass med riktigt bra känsla, uppvisningen på VRF i juni i år |
Vad härligt att höra om din inspiration Maja. Det är fint när den där känslan sitter. Och jag känner igen den där känslan av att nästan känna sig lite dum som inte övar på avslappning oftare. Med Adele som lätt får ett motstånd i kroppen är det egentligen A och O att börja med just dessa övningar, avslappning i sin egen kropp och följsamhet med hennes rörelser, men ibland glömmer man bort det där. Kanske handlar det också om att man själv hamnar i rätt stämning för att vara mottaglig för att läsa av hästen och få till en fin tajming när man fokuserar på avslappning och följsamhet. Ofta är det just de passen där man från början tänker att "idag ska vi bara" som slutar med de där fantastiska känslan av att "idag gjorde vi något alldeles extra"! Fint att hör att det går bra för dig. För mig står det helt stilla, mår som en fisk på land och har inte ork till något umgäng med hästarna. De får mat och vatten och en puss på mulen just nu... Det vänder vartefter, tänker jag!
SvaraRaderaKramar! /Karin
Jag håller med, ibland känner man sig bra dum när man börjar i fel ände. Vem är jag att kräva avslappning och lösgjordhet av min häst när jag inte lyckas med det själv alla gånger? Denna känsla ska jag bära med mig! :) Den kan vara bra att plocka fram i perioderna det är mer motigt och man kämpar i motvind. Man får komma ihåg att det alltid vänder och kom ihåg hur duktig du är Karin!
SvaraRaderaKramar