Helhetssyn

När det kommer till hästar så anser jag inte att det räcker med bra ridning för att få hållbara, glada hästar. Man måste lära sig allt runtom och förstå vilken inverkan allt har på hästen.
Inom den akademiska ridkonsten talar man om att det är en ridning som ger starka, hållbara hästar och så är det absolut. Dock är min åsikt att man inte kommit hela vägen med enbart ridningen, det krävs mer för en långsiktigt hållbar och välmående häst. I välmåendet räknar jag in både den psykiska och fysiska hälsan hos hästen och jag anser att en naturlig hästhållning är en förutsättning för välmåendet.

Ridningen är trots allt något som oftast inte tar mer än en timme av dygnets 24 timmar, vilket innebär att kvalitén på dessa 23 övriga timmar är minst lika viktig som kvalitén på ridningen. Många hästar står stilla i sin box hälften av dessa timmar varje dygn och ännu mer blir det på vinterhalvåret. Om en häst går in klockan fyra på eftermiddagen och ut klockan åtta nästa morgon innebär det 16 timmars stillastående... För ett djur som är konstruerat för ständig rörelse blir det uppenbart att detta stillastående inte bidrar till välmåendet, varken det psykiska eller fysiska. Det hämmar cirkulationen (jag har sett allt för många hästar som vid utsläppet på morgonen har jämntjocka ben...) och bidrar till stereotypa beteenden såsom vävning och krubbitning.
Att hästen har möjlighet att röra på sig dygnet runt är däremot uppbyggande och stärkande vilket ju är en stor vinst för alla hästar och även de ryttare som vill kunna använda sina hästar till ridning. Hästar är också gjorda för att äta en mycket stor del av dygnets timmar. Deras system är alltså inte gjort för att klara av att svälta mer än ett par timmar i följd, utan att ta skada. Utan föda börjar hästens magsyra fräta i magsäcken vilket kan leda till bland annat magsår, något som alla vet är mycket smärtsamt och obehagligt.
Utöver själva hästhållningen har vi övrig skötsel, såsom hovvård. Denna bit är också viktig för hästens välmående då en frisk, balanserad hov möjliggör bästa möjliga rörelsemönster för hästen. Fel balans i hoven orsakar även ett felaktigt rörelsemönster som inte är naturligt för hästen, vilket leder till spänningar i hela kroppen.

Vad jag vill säga är alltså att man inte ska stirra sig blind på en sak, man måste alltid se helheten för bästa resultat. Det bästa resultatet är kanske inte den högst utbildade hästen, utan den mest välmående hästen.